Sen i lördags hängde P med mig och Ida på vår prommis. Skinande sol, sommarvarmt och härlig promenad. Livet blir inte mycket bättre än så :D. Pysslade ett kort i solen på balkongen med lite nya stämplar från Panduro.
På kvällen gick vi till Nya Carnegiebryggeriet för Oktoberfest, men det va så fullt så vi gick till Jimmys Marina Steakhouse istället där jag beställde min nya favorit; pilgrimsmusslor! Va supersmarrigt, synd att jag inte fotade. Spett med scampi och pilgrimsmusslor. jag va i himlen. Sen kom J som jag inte träffat på evigheter och sen mötte vi upp hennes bättre hälft och gick till Carnegie igen för att prova deras Oktoberbier. Jag gillar ju inte öl alls, men jag tycker att det är kul att prova. Ljus lager är vidrigt, jag tycker faktiskt mörkt öl är bättre. Oktoberbieren va nånstans mitt emellan, jag tyckte den va rätt tunn i smaken och med lång efterbeska. Blä :P. Va blandade känslor vid bordet men jag tror P tyckte den va god i alla fall :).
Igår fick jag ryck och bakade. Gjorde ett recept från Sju Sorters Julkakor, småkakor med vit choklad och macadamianötter. Fast jag hade inga macadamianötter så jag gjorde på cashewnötter istället vilket vart supergott :D. Så bra med nötter, lätt att bara byta ut till en annan. Sen gjorde jag nöttoppar och jordnötskakor också. Och eftersom jag inte hade några jordnötter heller använde jag cashewnötter till dom också ^^.
Nöttoppar
Cashewkakor (aka Jordnötskakor)
Småkakor med vit choklad och cashewnötter
Är ju så himla bra med småkakor, bara slänga ner i frysen och sen ta fram när man ska ha, dom tinar ju på ett par minuter bara :D.
Sen blev jag så himla inspirerad av det här kortet att jag gjorde ett julkort av bara farten som jag blev sjukt nöjd med :)
Och nånstans mitt i allt hann jag med att sticka en till muggvärmare! Gick fort nu när jag visste (någorlunda) vad jag höll på med ^^.
Idag ökade jag på till 8,5km på bandet. Fy fan, det va tungt från första steget. Kändes som att jag sprang i uppförsbacke :P. Men på nått jävla vänster lyckas jag lura mig själv hela tiden ("nu är det ju bara 4,5km kvar, det har du ju sprungit förut utan problem, så det klarar du nu också") så jag fortsätter ju av pur envishet. 8,5km är det längsta jag någonsin sprungit så känner mig rätt stolt över mig själv :). Om tre veckor vankas milen. Swoosh swoosh.






Inga kommentarer:
Skicka en kommentar