torsdag 31 mars 2016

Kattastrofen

Måste berätta om gårdagens stora kaos.

Va ute en stund i solen och hör en katt som jamar som besatt. Det lät nästan som om den ropade på hjälp. Tyckte dessutom att ljudet kom uppifrån så jag började kika omkring och hittade rätt snabbt grannkatten uppe i en av våra ekar. Typ 9 meter upp utan speciellt många grenar under sig så han vågade inte klättra ner :(.

Tog fram vår jättestege som jag inte riktigt vet hur den funkar och fick i nödens stund lära mig hur man fäller ut den (det är en sån som går att förlänga). Reser upp stegen mot trädet, konstaterar att den inte räcker upp till kissen, men tänker att om jag kommer upp en bit så kanske han vågar klättra ner. Tre stegpinnar upp hyperventilerar jag och håller nästan på att börja gråta. Jag är inte rädd för höjder i sig, men jag är väldigt rädd för att ramla ner och göra mig illa. En stege gungar en del, så det sa stopp. Jag kunde inte klättra högre.

Så det va bara knata över till grannen och upplysa om läget och båda två kom störtande på en gång. Husse klättrade upp, och va kanske 1 meter i från katten. Katten mös ner sig i sin grenklyka och tyckte att livet va rätt schysst nu när han fått sällskap. Vi lockade och prasslade med godis men Kosmos (katten alltså) va inte så sugen på att komma ner.

Nej herregud vilket jobb vi hade framför oss.. vi surrade fast en av grannens stegar på vår för att få den längre, men då blev stegen för lång och tung så vi inte kunde resa den, så vi fick montera isär den igen för att kunna klättra upp och hänga ett rep över en gren, för att sen lyfta ner stegen igen och surra fast grannens stege igen och binda fast stegen i repet så vi kunde dra upp den i repet samtidigt som vi lyfte den. Det tog några försök men tillslut hade vi fått den i vinkel så att grann-P vågade klättra upp igen. Stegjäkeln skakade så jag vågade inte ens titta upp "nu viker sig stegen" tänkte jag bara. Skitläskigt och då stod jag ändå på marken hela tiden.

Men nu nådde husse upp och då klamra sig skruttkatten fast vid grenen så han knappt fick ner honom då ens. Men så tillslut, kanske 1,5 timme efter att jag hittat honom skrikandes så va han nere på marken igen. Han fick husarrest av matte ^^.

Vilket äventyr! Katter som fastnar i träd känns som nått som bara händer på tecknad film.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar